Sara - Living my dream

Måste bara tillägna ett inlägg till min kära vän Amanda. När vi först träffades här i Stockholm innan utbildningen trodde ingen av oss att vi skulle umgås eller trivas i varandras sällskap men ack så fel vi hade. Jag har funnit min soulmate, kvinnan som tänker, beter sig och framförallt pratar samma "språk" som mig. Jag vet inte vad jag skulle ha gjort om jag inte hade henne att ringa om dagarna och beklaga mig för eller svära på. Och hur många har en vän som ringer varje dag för att se om man fortfarande är vid liv och som varje dag ringer för att få mig att skratta? Inte många tror jag så jag måste vara väldigt lottad. Tack Amanda för att du är du. Min björn <3

Update:
Såg på texten att det låter som att jag är en väldigt deprimerad människa haha.
 Det är jag inte! Gladare tjej får ni leta efter ;)